Idag fyller den amerikanska diskrimineringslagen The Americans with Disabilities Act (ADA) 25 år. Och det är en milstolpe – inte bara för amerikaner med funktionsnedsättning utan även personer med funktionsnedsättning i Sverige och i andra länder. Utan diskrimineringslagarna i USA hade inte iPhone och många andra IT-produkter haft inbyggd tillgänglighet från början, utan ADA hade inte konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fått de tydliga skrivningarna om tillgänglighet och diskriminering den fick, utan ADA hade vi inte fått bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen den 1 januari 2015. Det är svårt att överskatta den betydelse ADA har haft som pionjärslagstiftning. Och trots att diskrimineringslagar på grund av funktionsnedsättning antagits i många länder efter 1990 är ADA fortfarande oöverträffad på en rad punkter:
- ADA är en lag med tänder: Sanktionssystemet är på annan nivå och effektivare än i andra länder. Inom arbetslivet tog Equality Employment of Opportunity Commission (EEOC) ifjol emot 25 000 anmälningar och lyckades få en framgångsrik lösning i 20 procent av fallen, och med 820 miljoner kronor som kompensation. I Sverige avskriver Diskrimineringsombudsmannen (DO) 99 procent av alla anmälningar och hittills har endast ett ärende drivits om bristande tillgänglighet i arbetslivet, trots att vi har haft diskrimineringslagstiftning inom arbetslivet sedan 1999.
- ADA har aktiva myndigheter som arbetar för att implementera lagen: ADA omfattar olika samhällsområden där respektive myndighet tar emot anmälningar och driver ärenden. Justitiedepartementet har ansvaret för det som täcker offentliga sektorn och publika platser som affärer och restauranger. Under åren har man tecknat en rad uppgörelser med företag och affärskedjor efter att de har blivit anmälda för diskriminering och bristande tillgänglighet. Den här veckan gjorde man en uppgörelse med Carnival Corp, världens största kryssningsföretag, om att göra en andel av hytterna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning på 49 kryssningsfartyg samt om att betala ersättning till tidigare passagerare med funktionsnedsättning som klagat på bristen på tillgänglighet.
- ADA har bred uppbackning: När ADA firas medverkar såväl som president Barack Obama och republikanske presidentkandidaten Jeb Bush liksom stora företag som Apple och Google. I Sverige är det i regel socialpolitiker som är inblandade i funktionshinderspolitiken.
- ADA är känd lagstiftning i USA: En viktig del i framgången för ADA är att det har tillskjutits stora resurser för information och rådgivning till till exempel näringslivet och småföretagare hur man ska leva upp till kraven på tillgänglighet i ADA. Myndigheter, som Justitiedepartementet har information och rådgivning. Därutöver finns tio regionala informationscentra i USA som årligen får 100 miljoner kronor i statlig finansiering. I Sverige har DO har fått 2.7 miljoner för att under 2015-17 informera om nya bestämmelsen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Men i övrigt inga nya resurser med utvidgningen av diskrimineringslagen.
Trots dessa fakta så har många i Sverige har haft svårt att svälja att USA legat före oss på ett område vi länge trodde att vi var okrönta världsmästare i: funktionshinderspolitik. På 1990-talet deltog jag i en konferens som Handikappombudsmannen arrangerade där den då biträdande utrikesministern Pierre Schorri deltog. Jag minns tydligt hans reaktion. Han kunde inte för sitt liv förstå hur USA kunde nämnas som föredöme, inte minst med tanke på bristen på välfärdspolitik. Att det kunde finnas något annat som USA var bra på gick inte att föra på tal. Schoris inställning var inte på något sätt unik. Även inom den svenska funktionshinderrörelsen fanns länge ett motstånd mot diskrimineringslagstiftning och att ADA att titta närmare på. En skeptisk inställning som minskat genom åren men som fortfarande finns. Lars Lööw, tidigare Handikappombudsman, vid ett tillfälle beskrivit inställningen som ett ”nationellt högmod”.
Lars Trägårdh, professor vid Ersta-Sköndal högskola, har i ett föredrag beskrivit hur det kan fungera i Sverige respektive USA rent praktiskt. Han forskade och undervisade i många år i USA innan han återvände till Sverige.
”Jag arbetar alltså på en högskola här inne i Stockholm, Ersta Sköndals högskola som kanske mer än många högskolor tror jag, är fylld av en självbild, en självförståelse av att så att säga arbeta för, vad de tycker om att kalla ”de utsatta människorna”, vilket är ett väldigt vitt begrepp för socialarbetare att tycka om och leka med. Samtidigt är det
så att varje gång jag organiserar ett seminarium eller en konferens där, så måste jag springa omkring och försäkra mig om att vi faktiskt har tillgänglighet. Skulle det vara så, att det kommer någon som på något sätt har ett behov, till exempel av hörselslinga eller av att kunna komma in i huset, så är det inte alls någon självklarhet att det finns tillgänglighet, utan det skapar ofta en viss förvåning/…/ Jag var van från i New York, att den första frågan jag skulle ställa till mina studenter där, var om det fanns någon i klassen som hade några som helst funktionshinder, så skulle de komma direkt till mig och vi skulle se till att arrangera allt det som behövdes för att de skulle ha full tillgänglighet. Inte bara till lokalerna, utan till kursmaterialet, till hela registret! Allt det som jag och liksom många med mig tycker ska ingå i begreppet tillgänglighet. Denna inledande diskussion har man inte på samma sätt än idag, på svenska universitet och högskolor, som i USA. Jag uppfattar det som väldigt pinsamt och trist, ur mitt perspektiv som representant för en institution. Sen på ett rent mänskligt plan är det ju bara vidrigt att behöva konstatera att det ligger till på det sättet idag i Sverige och att vi inte har kommit längre.”
Naturligtvis finns det brister med ADA. Lagen har inte alls varit så effektiv på att minska arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som man hade hoppats på. Lagen är på vissa områden behov av modernisering, men det är svårt att ta upp frågan i kongressen i det polariserade politiska landskap som idag råder med en teaparty falang inom republikanerna. Trots Obamas upprepade reformförsök, råder det i USA fortfarande enorma brister i hälso- och sjukvård och välfärd. Vilket leder till fattigdom för många amerikaner med funktionsnedsättning. Men även det till trots, så är ADA en fantastisk lag som även vi i Sverige bör uppskatta och hylla. Grattis!
Lars Lindberg 