Författare: Lars Lindberg

Har jobbat med handikappolitik större delen av mitt yrkesliv. Kommer att blogga ofta om funktionshinderrelaterade frågor - men inte alltid. Särskilt fokus kommer att ligga på de internationella frågorna och då framförallt USA. Sedan länge har jag följt vad som händer i detta land när det gäller handikappolitiken.

Övertro på information

I denna krönika skriver jag om att det finns en övertro från politiker och myndigheter på information när man vill ändra attityder gentemot personer med funktionsnedsättning.

Att informera bort attityder till personer med funktionsnedsättning är svårt, för att inte säga omöjligt. I vissa fall har det haft rent motsatt effekt. Den irländska myndigheten National Disability Authority (NDA) konstaterade i en forskningsgenomgång 2007 att det som snabbast skulle ha effekt för förändrade attityder är lagstiftning, politik och program för full delaktighet tillsammans med dialog, debatter och konsultation för att skapa nya partnerskap och kontakter.

 

 

Annonser

Dags att ta tillbaka ansvaret

I denna krönika skriver jag om politikens ansvar och tendensen att politiker vill delegera stora delar av politikutformningen till statliga myndigheter.

Målen konstrueras på ett sådant sätt att de går att mäta och leder till förytligande och förenkling av komplexa frågor. Alnebratt och Rönnblom efterlyser att politiken återtar sin roll genom att åter formulera problemen och de längtar efter tankar och idéer på hur förändring kan åstadkommas. En längtan som nog kan sägas finnas även hos många av oss som är engagerade i funktionshinderpolitiken.

För min del tror jag det är värt att påminna om socialminister Lars Engqvist ord från år 2000: »Den nationella handlingsplanen för handikappolitik är genom sitt perspektivskifte ett stort steg framåt. Men planen i sig förändrar inget. Det krävs handling för att förverkliga vackra ord och skrivningar.«

 

Ny rapport visar att svensk forskning om funktionshinder haltar

På uppdrag av Hörselskadades Riksförbund har jag gjort en kartläggning och analys av svensk forskning om funktionshinder. Min rapport visar på oroande brister och att viktig forskning om teknik, delaktighet, mänskliga rättigheter och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning saknas helt eller delvis i Sverige.

I jämförelse med andra områden har forskning om funktionshinder halkat efter, såväl vad gäller inriktning som resurser. Forskningens roll och betydelse är också mer osynlig inom funktionshinderpolitiken jämfört med andra politikområden. Enligt rapporten leder bristen på forskning till att Sveriges möjligheter att leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning minskar.

Rapporten innehåller en bred kartläggning av den svenska forskningen om funktionshinder och redovisar tio förslag till förnyelse av forskningen om funktionshinder och hur samtalet om forskningen kan breddas och utvecklas.

Rapporten går att ladda ned rapport ned på Hörselskadades Riksförbunds webbplats.

Gråt inte, forska!

I denna krönika lyfter jag upp forskningens roll och betydelse för funktionshinderpolitiken och funktionshinderrörelsen.

Detta utvecklades till den akademiska disciplinen Disability Studies. Precis som inom genus­vetenskapen finns ofta en norm- och maktkritisk ansats i Disability Studies som ofta saknas i svensk forskning om funktionshinder. Men det finns även annan effekt, Disability Studies har lett till att personer med funktionsnedsättning fått kunskap och börjat se sin egen situation med nya ögon. Empowerment.

Detta är något vi i Sverige skulle behöva i Sverige. Gråt inte, forska!

 

Gråt inte, forska

I denna krönika skriver jag om forskningens betydelse för en rörelse och för politikutvecklingen.

Forskningens betydelse för en rörelse kan exemplifieras med feminismen. Under 1970-talet uppmanades kvinnor, av kvinnorörelsen, att söka till den akademiska banan. Gråt inte, forska!, var slagordet. Nätverk och kurser i kvinnovetenskap startade. Seminarie- och kursverksamheten vid universiteten blev sedan grunden för centra för kvinno- och genusforskning vid de svenska universiteten. Dessa blev mötesplatser inte bara för forskare utan även för de som var intresserade av eller engagerade i kvinnorörelsens arbete.

Vägvalet: Tillgänglighet eller exoskelett

I denna krönika tar jag upp behovet av att uppmärksamma den debatt som vi kan komma få i takt med nya medicinteknologiska möjligheter som exoskelet och implantat.

Två frågor som står i centrum för så väl den enskilde, forskare, politiker, och för det civila samhället. Svaren på frågorna blir också avgörande för valet av åtgärder och synen på vem som är ansvarig. Debatten som Reeve drog igång på 1990-talet håller nu på att bli allt hetare till följd av den medicinskteknologiska utvecklingen. Populärvetenskapliga tidskrifter översvämmas idag av artiklar kring robotar, cyborgteknologi och implantat.

 

 

När vanan styr funktionshinderpolitiken

I denna krönika lyfter jag utmaningarna med att förändra inom funktionshinderpolitiken och  varför vi ofta hemfaller till gamla lösningar.

Att förändra är inte enkelt. Stigberoende är ett vetenskapligt begrepp som försöker förklara varför det finns tröghet mot förändringar. Enkelt sammanfattat handlar det om att de beslut och vägval som görs tidigt påverkar för lång tid framöver. Förändringar görs inte i en handvändning. Vi avviker inte från stigen även om vi skulle komma fram snabbare om vi valde en annan väg.