Studie om kostnaderna för småföretag: brittiska erfarenheter visar att de svenska farhågorna är ogrundade

Jag har tidigare beskrivit att de ekonomiska konsekvenserna har varit den dominerande, för att inte säga överskuggande, frågan om tillgänglighet ska föras in i diskrimineringslagstiftningen eller inte. I det pågående förhöret för FN:s övervakningskommitté har regeringens representanter åberopat kostnaderna för småföretagare som skäl till att undanta företag under tio anställda. Det har gjorts olika utredningar genom åren om de ekonomiska konsekvenserna. Dels i diskrimineringskommittén, i Hans Ytterbergs utredning Bortom fagert tal, Statskontorets tilläggsuppdrag, samt en rapport utarbetad av tidigare LO-ekonomen Dan Andersson på uppdrag av funktionshindersrörelsen. Gemensamt för utredningarna är att de gör antaganden om förväntade kostnader, och att det är svårt att beräkna dem. Faktorer som antalet anmälningar, Diskrimineringsombudsmannens prioriteringar vilka fall man väljer driva, funktionshinderrörelsens juridiska aktivitet och  domstolarnas bedömningar är några av de faktorer som påverkar.  Däremot finns beräkningar på existerande lagstiftningar, bland i Storbritannien och Australien där utvärderingar har gjorts. Det finns skillnader mellan dessa lagstiftningar och det svenska förslaget, och generellt är de anglosaxiska diskrimineringslagarna mer långtgående än den svenska motsvarigheten.

I Storbritannien gjordes en stor studie 2002 av 1000 företag på uppdrag av Department of Work and Pensions utifrån en kostnads- och intäktsanalys. Det kanske mest intressanta med studien är att 85 procent av företagen hade mindre än 10 anställda, alltså den företagsgrupp som är undantagen i Sverige.  Syftet med studien var att undersöka vilka intäkter respektive kostnader företagen hade haft,  vilken inställning de hade till att vidta tillgänglighetsåtgärder liksom vilka faktorer och hinder som fanns.  En skillnad som finns mellan företag i Sverige och Storbritannien är att åldern på de byggnader där företagen har sin verksamhet, generellt är högre. Hela 25 procent av de brittiska företagen fanns i fastigheter som är äldre än 100 år och mer än 4o procent i fastigheter som är äldre än 50 år. Därigenom är förutsättningarna svårare i Storbritannien än i Sverige att åstadkomma tillgänglighet. Ändå har Sverige gjort ett generellt undantag för företag under 10 anställda.

Studien visade att de vanligaste åtgärderna som vidtagits av företagarna omfattade bland annat: göra entréer tillgängliga för rullstolar (75 procent), installation av hissar och rullstolsliftar (13 procent), förbättrad belysning och kontrastmarkeringar (21 procent), installation av teleslingor för hörselskadade (6 procent), tillhandahållande av olika former av stöd och service (56 procent) smt ha särskilt utsedda ansvariga i butiken för att ta hand om kunder med funktionsnedsättning (35 procent ).  kostnaderna för tillgänglighetsåtgärderna ofta varierade mellan 100 och 1000 pund (1 pund = 11.50 kr). Enskilda insatser som installation av hiss kunde var betydligt mer omfattande. De direkta kostnaderna uppfattades inte som särskilt betydelsefulla, istället var det mer svårkvantifierbara kostnader som ansågs vara större, framförallt den tid som läggs ned på planering och genomförande av åtgärderna. När det gäller positiva effekterna av åtgärderna så svarade företagarna att de i första hand hade lett till att tillgängligheten hade faktiskt hade ökat och att de hade lett till fler kunder. Bland de företag som hade installerat texttelefon uppgav 56 procent att det hade lett till fler kunder, bland företag som installerat hiss eller rullstolslift var motsvarande andel 49 procent. Det näst viktigaste på företagens plussida var att kunderna hade blivit mer nöjda. Det gällde framförallt företag som installerat bättre belysning eller hade särskilt utsedda anställda för att ta hand om kunder med funktionsnedsättning. Intressant är att forskarna fann en kumulativ process; företag som hade gjort åtgärder var mer villiga att vidta ytterligare tillgänglighetsåtgärder än de som inte hade vidtagit åtgärder. Och mest villiga att göra ytterligare var de som redan hade vidtagit åtskilliga åtgärder. Företagen blir alltså allt mer medvetna om betydelsen av tillgänglighetsåtgärderna i takt med att de vidtar dem – och därmed också mer motiverade.

Av de intervjuade verksamheterna hade 78 procent haft kunder med funktionsnedsättning och att dessa svarade för cirka fem procent av kundbasen. I studien dras dock slutsatsen att detta är en underskattning, framförallt beroende på att många av företagarna inte alltid är medvetna om vilka kunder som har funktionsnedsättning. Av svaren framgick att 40 procent av företagarna hade vidtagit åtgärder för förbättrad tillgänglighet. Författarna drar även här slutsatsen att denna uppgift är en underskattning. Många tillgänglighetsåtgärder vidtas i samband att företagarna vill göra det mer bekvämt för kunderna, eller för allmän anpassning för de allt fler äldre kunderna. När det gäller skälen till att vidta tillgänglighetsåtgärder, uppgav många företagare av konkurrensskäl. När ett företag satsar på tillgänglighet uppstår en ”smittoeffekt” – andra verksamheter väljer att följa efter. Verksamheterna själva uppgav att den totala nyttan av investeringarna var större än kostnaderna. Det gällde för många typer av investeringar, exempelvis tydliga skyltar, bättre belysning och färgkontraster, parkeringsplatser, information i alternativa format och för olika insatser av serviceinsatser.

Den brittiska studien visar tydligt att det svenska undantaget för företag med mindre än 10 anställda är omotiverat stort och att intäkterna är större än kostnaderna. Men det visar framförallt på skillnaderna i politisk vilja och mod. Trots större utmaningar  t ex ett betydligt äldre fastighetsbestånd, vågade britterna besluta om en lagstiftning som omfattade alla företag.  Det vågade inte den svenska regeringen.

 

Advertisements

One comment

  1. Hej Lars

    nu finns RSMH på Twitter. Följ oss gärna och sprid till andra./Bo

    ________________________________

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s