Kommer i morgon ett förslag om bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen! Till slut!?!

Imorgon kl 10 har statsrådet Erik Ullenhag kallat till presskonferens för att presentera ett lagförslag som gäller ändringar i diskrimineringslagen vid bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett förslag som utredaren Hans Ytterberg presenterade 2010 och som sedan dess varit under oavbruten beredning i regeringskansliet. Förväntningarna på vad regeringen kommer att föreslå är stora, men också farhågor att det är ett urvattnat förslag som kommer att presenteras. Det har framkommit att det funnits starkt motstånd från framförallt Finansdepartementet och Moderaterna att gå fram med ett lagförslag. Övriga allianspartier har varit positiva men Moderaterna är som bekant det starka partiet i regeringen. Men nu tycks man till slut ha enats om ett förslag.

Ytterbergs förslag är att det i diskrimineringslagen ska göras ett tillägg i 1 kapitlet, 4 §

3. bristande tillgänglighet: att någon missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet så att personer med en funktionsnedsättning kommer i en situation som är jämförbar med den för personer utan sådan funktionsnedsättning

Ett nyckelord här är skäliga åtgärder. För att kunna avgöra vad som är skäligt föreslog Ytterberg att en rad avväganden ska beaktas, bland annat nyttan av åtgärden, vilka möjligheter en verksamhet hade att bära kostnaderna och vilken inverkan en tillgänglighetsåtgärd skulle få för den verksamhet som bedrivs. Trots att förslaget varit försett med hängslen och livrem vad gäller omfattningen av kraven så har frågan varit svårlöst för regeringen.  Och frågan har egentligen ännu längre historia än så. Första förslaget kom redan i början av 1990-talet då Handikapputredningen lämnade ett förslag. Därefter har frågan utretts vidare av flera olika utredningar utan att någon regering, oavsett politisk färg, har kunnat sätta ned foten. Diskrimineringskommittén lämnade 2006 ett förslag att underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för personer med  funktionsnedsättning men när propositionen  presenterades 2008 fanns inte detta förslag med. Istället fick en intern utredare, Hans Ytterberg, uppdrag att utreda frågan vidare. Regeringen ansåg att det behövdes mer underlag. När utredningen var klar ville regeringen först inte offentliggöra utredningen och det var först efter påtryckningar det skedde. Det har alltså varit en ovanligt lång resa för denna politiskt laddade fråga – mer än tjugo år. Men nu tycks en fot vara på väg mot markplan. Att frågan inte har dött ut får nog helt och hållet tillerkännas den sk Torsdagsaktionen. På initiativ av funktionshinderorganisationen DHR och dess förre ordförande Maria Johansson har det genomförts en aktion utanför Rosenbad varje torsdag morgon sedan 1 december 2011. Det är torsdag förmiddagar som regeringen sammanträder. Efter hand har alltfler organisationer ställt sig bakom kraven från Torsdagsaktionen. Föregångaren var Marschen för tillgänglighet som demonstrerade årligen under tio år och som avslutades 2012.

Marschen för tillgänglighet

Torsdagsaktionen

Marchen för tillgänglighet var inspirerad av bland annat den amerikanska organisationen ADAPT som genomfört olika marscher och demonstrationer i USA. Det är också USA som har varit den stora inspirationen för diskrimineringslagstiftning. Den amerikanska kongressen antog 1973 en ny lag, The Rehabilitation Act. Denna lag innehöll en anti-diskrimineringsparagraf, artikel 504. Denna paragraf kan sägas vara det verkliga genombrottet för accepterandet av funktionshinderfrågor som en fråga om diskriminering.  I korthet gick lagen ut på att ingen statlig myndighet, allmänt universitet eller annan myndighet som erhöll statliga medel fick diskriminera någon med enbart funktionsnedsättning som skäl. Lagspråket hade hämtats från Civil Rights-lagstiftningen från 1964 som förbjöd diskriminering på grund av ras, hudfärg eller nationellt ursprung. Den nya lagen ledde till att föreskrifter togs fram som också reglerade tillgänglighet. Det har lett till att amerikanska universitet, flygplatser och andra verksamheter som drivs av eller med statliga medel tidigt blev tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Ett problem med lagstiftningen var dock att den inte omfattade näringslivet och privat verksamhet. Krav från funktionshinderrörelsen gjorde att kongressen  1990 antog en ny lag, The Americans With Disabilities Act, (ADA) som även omfattade privata näringslivet och arbetslivet.  Nu blev även t ex affärer och restauranger skyldiga att vidta tillgänglighetsåtgärder. När dåvarande presidenten George Bush undertecknade ADA sade han bland annat:

”This historic act is the world’s first comprehensive declaration of equality for people with disabilities — the first. Its passage has made the United States the international leader on this human rights issue. Already, leaders of several other countries, including Sweden, Japan, the Soviet Union, and all 12 members of the EEC, have announced that they hope to enact now similar legislation.”

Den amerikanska lagen kom att få efterföljare i flera andra länder, bland annat Storbritannien, Australien och Irland. I en rapport  – Den amerikanska lösningen – vår framtida modell för handikappolitiken –  som jag skrev 1996 ADA-rapporten1  beskriver jag den  amerikanska lagstiftningen och erfarenheterna av den. Senaste landet är Norge som 2008 antog en diskriminerings- og tilgjengelighetslov. George Bush profetia att Sverige snart skulle införa motsvarande lag kom på skam men imorgon kan den kanske komma att infrias.?

Vilken effekt skulle lagen ha? Det är inte möjligt att helt överföra de amerikanska erfarenheterna till Sverige men i min rapport om de amerikanska erfarenheterna av lagstiftningen citerade jag författaren och aktivisten Hugh Gallagher, om vad lagen hade betytt för amerikaner med funktionsnedsättning.

”Den kanske största betydelsen är att handikapprörelsen har lyckats flytta på ansvarsbördan på ett sådant sätt att när någon förnekas tillträde måste samhället förklara varför. Tidigare var vi tvungna att vädja om en chans att komma in. Denna framgång har haft en stor inverkan på funktionshindrades självaktning.”

Annonser

2 comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s